Rinnsnuva
Börjar snart tro att den här agilitysäsongen är över innan den börjat! Kommer alltid en massa saker emellan som gör att jag inte kommer igång med träningen på det sätt som jag önskar. Just nu har jag drabbats av en ordentlig förkylning med feber, hosta och ihållande rinnsnuva, vilket gör att jag inte kan träna alls! Tråkigt, men förhoppningsvis ganska snart övergående. Hundarna verkar inte direkt missnöjda med att jag är sjuk och hemma från jobbet i alla fall. Hela gänget är ute i trädgården och njuter av det fina vädret! Själv halvligger jag i soffan på altanen och jobbar på att bli frisk!
Örebro
Förra helgen var vi i Örebro och tävlade agility. Ett bra arrangemang men väldigt långa dagar för oss som har hundar i olika klasser. På lördagen
t ex åkte vi från campingen vid 07.00 och var inte tillbaka förrän vid 21.00-tiden. Söndagen blev något kortare men då regnade det mest hela tiden och det tar ju bort en del av tävlingsglädjen. I alla fall hos "Puffen" (Power) som hatar att bli blöt om tassarna! I hoppklassen gick han i slalomen och travade sedan långsamt vidare till nästa hinder! Nolla på hinder men över 6 sekunders tidsfel....
Felicia valde att stanna hemma så jag körde även Yippi. Vi diskade oss visserligen i alla fyra loppen men loppen blir bättre och bättre. I de tre första loppen diskade vi oss på att hon hoppade över portar i slalomen och jag körde vidare utan att ta om. För övrigt sprang hon på, om än inte så fort, och tog alla hinder. I sista loppet bestämde jag mig för att hon skulle igenom slalomen och det kom hon till sist efter en hel del tråcklande. Vid det laget hade jag noll koll på vilken tunnelingång jag skulle till i en "makarontunnel" som man för övrigt skulle in i tre gånger på samma bana. Såg ingen nummerskylt så jag chansade och tog givetvis fel ingång. Nummerskylten hade vält så jag kunde nog fått ett omlopp om jag velat, men tyckte inte att det fanns någon anledning att köra om.
Yippis samtliga lopp var för mig höjdpunkten på Örebrohelgen. Tycker så mycket om den hunden och vet att hon har kapacitet utöver det vanliga! Blir därför både ledsen och arg när jag några dagar senare läser en mycket välbeläst blogg och skibenten uttalar sig om att det under Örebrotävlingarna varit allt för många hundar som inte hade roligt på banan. I texten spekuleras i att dessa förmodligen är feltränade och helst borde slippa köra agility. Kände mig både sårad och påhoppad! Visst, Yippi ser inte ut att ha roligt på tävlingsbanan men hon är inte feltränad och hon älskar agility! Problemet är att hon är så signalkänslig för omgivningen att hon i tävlingssituationen inte kan koppla bort den. Hemma på träning utan publik är hon en duracellhund som bara vill träna mer och mer! Hon har en fantastisk slalom och är genom sin signalkänslighet otroligt lättstyrd! Utan tvekan vår bästa agilityhund, så länge ingen utomstående tittar på! Vägrar att ge upp hoppet om att hon en dag vågar släppa omgivningen och ge sig hän åt agilityn precis så som hon gör på träning! Men det kommer aldrig att ske om hon inte ges möjlighet att träna i tävlingsmiljö och då blir jag tvungen att starta med en hund som till en början inte ser glad ut......
Börjar snart tro att den här agilitysäsongen är över innan den börjat! Kommer alltid en massa saker emellan som gör att jag inte kommer igång med träningen på det sätt som jag önskar. Just nu har jag drabbats av en ordentlig förkylning med feber, hosta och ihållande rinnsnuva, vilket gör att jag inte kan träna alls! Tråkigt, men förhoppningsvis ganska snart övergående. Hundarna verkar inte direkt missnöjda med att jag är sjuk och hemma från jobbet i alla fall. Hela gänget är ute i trädgården och njuter av det fina vädret! Själv halvligger jag i soffan på altanen och jobbar på att bli frisk!
Örebro
Förra helgen var vi i Örebro och tävlade agility. Ett bra arrangemang men väldigt långa dagar för oss som har hundar i olika klasser. På lördagen
t ex åkte vi från campingen vid 07.00 och var inte tillbaka förrän vid 21.00-tiden. Söndagen blev något kortare men då regnade det mest hela tiden och det tar ju bort en del av tävlingsglädjen. I alla fall hos "Puffen" (Power) som hatar att bli blöt om tassarna! I hoppklassen gick han i slalomen och travade sedan långsamt vidare till nästa hinder! Nolla på hinder men över 6 sekunders tidsfel....
Felicia valde att stanna hemma så jag körde även Yippi. Vi diskade oss visserligen i alla fyra loppen men loppen blir bättre och bättre. I de tre första loppen diskade vi oss på att hon hoppade över portar i slalomen och jag körde vidare utan att ta om. För övrigt sprang hon på, om än inte så fort, och tog alla hinder. I sista loppet bestämde jag mig för att hon skulle igenom slalomen och det kom hon till sist efter en hel del tråcklande. Vid det laget hade jag noll koll på vilken tunnelingång jag skulle till i en "makarontunnel" som man för övrigt skulle in i tre gånger på samma bana. Såg ingen nummerskylt så jag chansade och tog givetvis fel ingång. Nummerskylten hade vält så jag kunde nog fått ett omlopp om jag velat, men tyckte inte att det fanns någon anledning att köra om.
Yippis samtliga lopp var för mig höjdpunkten på Örebrohelgen. Tycker så mycket om den hunden och vet att hon har kapacitet utöver det vanliga! Blir därför både ledsen och arg när jag några dagar senare läser en mycket välbeläst blogg och skibenten uttalar sig om att det under Örebrotävlingarna varit allt för många hundar som inte hade roligt på banan. I texten spekuleras i att dessa förmodligen är feltränade och helst borde slippa köra agility. Kände mig både sårad och påhoppad! Visst, Yippi ser inte ut att ha roligt på tävlingsbanan men hon är inte feltränad och hon älskar agility! Problemet är att hon är så signalkänslig för omgivningen att hon i tävlingssituationen inte kan koppla bort den. Hemma på träning utan publik är hon en duracellhund som bara vill träna mer och mer! Hon har en fantastisk slalom och är genom sin signalkänslighet otroligt lättstyrd! Utan tvekan vår bästa agilityhund, så länge ingen utomstående tittar på! Vägrar att ge upp hoppet om att hon en dag vågar släppa omgivningen och ge sig hän åt agilityn precis så som hon gör på träning! Men det kommer aldrig att ske om hon inte ges möjlighet att träna i tävlingsmiljö och då blir jag tvungen att starta med en hund som till en början inte ser glad ut......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar